Göteborgsfjollorna

Eftersom jag inte gjort ett enda dugg denna midsommarhelg så har jag inte haft något roligt att skriva om. Eller jo, jag har grejer att skriva om men inte som jag tyckte var så värst roligt. Det vart nämligen strömavbrott här igår. Jaha? liksom. Nu är det såhär att jag är livrädd för äckliga strömavbrott med tanke på att det började brinna genom ett för ungefär ett och ett halvt år sedan hemma hos min mamma. (dagen före julafton dessutom). Den dagen var nog ungefär lika jobbig som farmors begravning. Så ni fattar nog att jag var ganska rädd igår. Ensam, i en storstad där jag inte känner en kotte för tillfället. Och strömmen går. branddörrarna stängs igen ute i korridoren och jag har en katt i lägenheten? Vad fasen gör man då? Jo, jag packar ner viktiga grejer i en stor väska och nästan katten också och springer ut och kollar vad fasen som händer med tårar rinnandes ner för kinderna. Ser en brandkår åkandes på Lindholmsallén, mot mitt håll.. MEN, som tur var så svänger den in vid Scince park istället. Och strax efter det åker branddörrarna upp igen och strömmen kom tillbaka. Men jag slutade itne vara rädd för det utan jag ringde till Lina och grät i panik och sedan la jag mig under täcket en halvtimma ungefär och grät som en liten bäbis. Helt ensam. Usch, ingen rolig dag. Tyck att jag är fjantig men jag vet vad ett strömavbrott kan leda till eftersom jag själv varit med om det.

/ Anna